Nu har jag varit på ridningen, det var avslutning. Det blev nåt alldeles extra! Vi red barbacka i skogen. Haha. Jag och en tjej i ridgruppen som heter Erika, snackade hela ridturen och trodde att vi skulle ramla av. Hehe..hennes ponny/häst ville äta blad, växter och gräs hela tiden så hon fick rycka jättehårt i tygeln. Men i nedförsbackarna, så viskade jag till Erka hela tiden: "Åhh, jag kommer dö. Nej Jag kommer dö, jag kommer dö, jag kommer dö!" Hihi. Läskigt ju! Men Erika är så sööööt. Sötare än socker. Åh. Men det var obeskrivlig känsla att trava i barbacka. Fick hålla stenhårt i halsringen, men ändå.. Det skumpade, fast på ett härligt sätt liksom. Jag kände Nektars ryggrad/revben. Nej, jag fick inte Lady Jane. Henne fick Carro. Nektar kändes så smal, tunn. Men det är så jävla varmt på hästryggen och jag svettades på benen så jäkla mycket. Usch..! Men det var som sagt hur kul som helst. När det gäller hästar så finns det ingen gräns! Allt är bara perfekt!! Så där perfekt som det bara kan bli. Speciellt när man har världens bästa ridkompisar som jag har lärt känna jättebra.

Jag ska inte träffa Mirjan idag. Jag får göra nåt annat istället. Kanske ut och cykla med Becky, efter atta jag har duschat. Hela jag luktar häst, haha. Ok, vi ses ikväll. Kram! ♥